#37: En helt ny värld

Årets Göteborgsvarv är nu avklarat och med det har jag klarat av mitt femte lopp i serien. I år sprang jag med mina (Joe Nimble) NimbleToes på tiden 01:49:22h. Till skillnad från förra årets 01:54… så är jag mycket mycket nöjd över resultatet. Det bevisar hur långt jag har kommit med arbetet för friare fötter och att jag känner mig glad när jag springer är absolut ingen nackdel. Jag höll ett stadigt tempo på cirka 05:12 genom hela banan och kände en sån enorm glädje i löpningen, publikens hejarramsor och medlöparnas hjälpsamhet (att ta sig fram på banan) – att det blev en riktigt bra upplevelse för mig, detta femte år.

Sanningen att säga var att årets lopp blev ett varmt sådant. Jag såg mängder med löpare kasta i sig liter efter liter av vätska innan loppet. Här stod jag i startfållan och hade druckit några muggar innan jag lämnade kompisens lägenhet 90 minuter innan. Skulle jag ha druckit mer innan start? Med facit i hand så är svaret nej. Vätskestationerna under loppet tog hand om den biten smidigt och bra. Istället för att bli full på vatten i magen av all vätska så kände jag en hunger efter vätska som tog mig framåt. Flera vätskestationer sprang jag förbi för att mitt flow kändes bra. Ibland gäller det att gå på känslan. 

Varken broarna eller avenyn kändes för tuffa. Tuffa, visst, men inte omöjliga – som förra året. När jag nådde 20 kilometer fick jag en tanke om att jag hade kunnat springa 10 kilometer till – detta var ju ett roligt lopp. Detta må låta galet men varvet blev ett riktigt bra lopp i år för mig. 

Väl i mål fick jag mjölk – underskatta inte mjölk efter löpning – banan, kexchoklad och vatten och gick sedan mot spårvagnarna. Jag mötte andra som sprang med FiveFingers och tyckte det var härligt att det fanns fler som jag. Under loppet var det faktiskt en löpare som tyckte jag hade snygga skor. Jag tackade, kollade på hans skor och upptäckte att det var ett par PowerToes, och sa detsamma till honom. Jag kände mig inte så mörbultad att jag inte kunde gå efter loppet. Samtidigt tror jag det var tanken på mat som fanns därhemma som ledde mig i rätt riktning. Jag somnade runt 23 men vaknade ändå flera gånger under natten. När klockan slog 05:30 var jag plötsligt totalt vaken och bestämde mig för att gå en morgonrunda och pröva de nya lurarna jag köpt på Gbgvarvets Expo samt att känna efter hur benen mådde. Det kändes helt fenomenalt och när jag väl, efter en timme, var tillbaka, somnade jag om i tre timmar och sov skönare än under hela natten. 

Det märktes att skor var på huvudtemat på mässan. Folk prövade skor från höger till vänster, det pratades inlägg, pronation, supination och tåfrihet. Det sistnämnda tycker jag om. Jag kom att börja fundera på hur det kommer sig att vi människor väljer att forma oss efter våra skor istället för att skorna ska kunna forma sig efter hur våra fötter ser ut. Inga fötter är de andra lik men det är däremot våra skor. De är tillverkade för att vara identiska men passar ändå inte allas fötter. Vi är födda för att springa fritt, utan inklämda och skadade fötter och tår. Inlägg har jag prövat och jag tycker inte om det. De som inte prövat annat har kanske inte förståelsen att ta in vad jag pratar om. De som prövat inlägg för att sedan gå över i skor med tåfrihet – går aldrig tillbaka. Aldrig mera ont i foten är Freefoots motto – och det tål att höras igen. För tänk om du kan få uppleva en värld där du kan få springa fritt, utan problem och trånga rum (i skon). Om du välkomnar denna ideologi så välkommen till Freefoot i Malmö, Göteborg och Stockholm för att ta steget in i en helt ny värld.

Det är ungefär ett år sedan jag började satsa på tåfrihet och även om vägen hit har varit tuff så har jag alltid sett ljuset – någonstans i tunneln. Jag har fortfarande långt kvar för att kalla mig fulländad i temat men jag är på god väg – och på rätt väg – till en helt ny värld. 

V15 VARVET VARVET, STÄNDIGT DETTA VARV... VILKEN FEST! Nästa år...?

GÖTEBORGS VARVET - VILKEN FEST!!!

Det är fascinerande, Göteborgs Varvet... Ca 1.800 deltog i loppet när det startade 1980 och nu för tiden är det + 60.000 anmälda! När man bor i Göteborg blir man lätt tagen av stämningen i staden när loppet går och inte så sällan brukar det vara riktigt fint väder på tävlingsdagen. I år 2018 var det som en riktigt fina högsommardag! Och jag kan inte låta bli att dras med, "Klart jag också skall springa Varvet!" Varje år brukar jag känna likadant, fullt laddad för att träna! Och sedan rusar 1 år iväg och så står man är på startlinjen utan träning och skall springa... Har varit samma sak för mig de 4 gånger som jag sprungit Varvet, ändå har jag kommit runt på något sätt kring 2 timmar. Kanske det är så att den vardagsmotion jag fått och fria rörelse i lek med barnen tar en ganska långt...? Vissa gillar träning, vissa lek & fri rörelse, allt funkar nog men lite löpträning är nog inte fel om man vill springa skadefri. Men visst är det skönt när Varvet är klart och man går i mål...! Grillen på kvällen smakar liksom lite bättre då!

ÄNTLIGEN MÅL (för 2 år sedan) efter ännu ett otränat lopp med skumboxar på fötterna (så kallade "skor")

Sann lycka! Det märkliga är att jag var RIKTIGT stel på söndagen efter loppet. Dvs söndagen efter loppet i år när jag inte sprang, det bara kändes som om jag sprungit...



Det märkliga är att efter ett sådant här lopp känner jag mig alltid piggare och studsigare i benen än innan...! Jag tror det är dags att jag lär mig. Träning / Fri rörelse före loppet gör det roligare och jag mår SÅÅÅ bra av det så varför tveka!? I år stod jag medvetet över loppet då omställningen av fötterna och hela kroppen pågår med barfotaskor och helt barfota. Jag tror det är klokt att ge det 1-2 år innan man springer allt för långt för att få tid att mjuka upp och bygga upp muskulatur mm för att undvika skador. Nästa år tänkte jag vara med och springa barfotastil, t ex i ett par sandaler eller i mina Nimbletoes. Jag såg på Barfotaforumet på Facebook att det var ett litet gäng som samlades vid varvet som sprungit barfotastil. En handfull i år, en hel flock nästa år...? Jag tänkte fortsätta träningen med 1,6 km (eller 20 minuter) running streak och sedan kanske öka genom att njuta av naturen genom traillöpning. Det finns fina traillopp också, även kopplade till Varvet. Kanske allt går så bra att man helt plötsligt springer Göteborgs Maratan 2021 när Staden fyller 400 år...? 

Freefoot.se, kanske dags att tända en grill mm nästa år och fixa en samlingspunkt för alla oss Barfotaentusiaster? Kan bli ett riktigt bra och roligt mingel!

Sandaler, reflektioner

Lunasandalerna, otrolig kvalitet och lite luriga för mig att ställa in remmarna på. Man kan tro att det är svårt att springa i sandaler, jag har LUNA Origen Flaco. Jag hade svårt att gå i dem i början, de liksom släpade i marken men lustigt nog gick det riktigt bra att springa i dem. Kanske lite tunga men sköna och gedigna. Sedan började jag se på mina fötter. Sandalen på vänsterfoten var den som släpade i marken. Eller...? Jag märkte att min vänstra fot var dåligt tränad och stel (det är den som har ett låst fotvalv som börjar släppa). Det var därför "sandalen" släpade. Mao inget fel på sandalen utan på mina fötter och hållning. Då var vi där igen, med bra återkoppling från fötterna så upptäcker man fel och kan göra något åt dem... Bara att fortsätta med rörlighetsträningen så faller nog allt på plats inom sinom tid.

LUNA Origen Flaco

Gedigna men något tunga med remmar som kräver lite pyssel

Till nästa vecka, mer löpning med fokus Göteborgs Varvet 2019! Förbered denna gång..! Häng med så ses vi vid Barfotagrillen!

Lycka till!

Och hörs nästa vecka!

//Danne Bergman

#36: Personliga reflektioner innan varvet med stort G

Snart är det dags. Loppet med stort G tar sin början och Göteborg fylls utav energiska och förväntansfulla löpare som springer ner för gatorna. I dagarna har jag börjat fundera på hur många år jag sprungit loppet och kommit fram till att detta blir mitt femte år på varvet. Tiden har varierat genom åren och jag har gjort en liten summering nedan för hur det har gått samt vilka skor jag sprungit i. Jag har alltid haft den ödmjuka målsättningen att ”hamnar jag under två timmar så är jag nöjd.” Detta för att inte pressa mig för mycket. Än så länge har jag lyckats med det och känner mig nöjd. Eller nja, förra året var jag väl inte så munter då det blev mitt sämsta lopp hittills men med tanke på förutsättningarna där jag tränat alldeles för lite så ska jag nog vara glad att jag inte bröt över huvud taget. 

• 2014: Tid: 01:47:33h        Skor: Brooks Ghost 5

• 2015: Tid: 01:41:38h        Skor: Brooks Ghost 5

• 2016: Tid: 01:49:11h        Skor: Brooks Glycerin 13

• 2017: Tid: 01:54:51h        Skor: Brooks Glycerin 13

Förhoppningen i år blir som tidigare att ta mig runt varvet. Inga måsten om att fixa loppet på så och så många minuter utan Göteborgsvarvet för mig handlar ofta om glädje att få springa med likasinnade och få uppleva naturen omkring. Så när folk frågar mig hur jag tror det kommer gå, svarar jag kort och enkelt att ”det kommer gå bra” för det är min tanke. Inte springer jag för att det ska gå dåligt om ni förstår hur jag tänker.  

Om några dagar kommer jag för första gången (på ett Göteborgsvarv) springa i mina (Joe Nimble) NimbleToes som jag köpte vid Freefoot. Det ska bli spännande att se hur skorna anpassar sig med asfalt. Tidigare har jag sprungit Lidingöloppet 30 kilometer med just NimbleToes och där blev resultatet bättre än förväntat. Så lite tänker jag att om det fungerade bra Lidingöloppet så bör Göteborgsvarvet inte bli några problem. Efter loppet kommer jag skriva en summering hur det gått utifrån mina personliga reflektioner. Håll ögonen öppna efter nästa inlägg.

Förresten, imorse anmälde jag mig till Göteborg Maraton 2021! Snacka om morot om att ta löpningen till nya nivåer. Ser väldigt mycket fram emot det loppet.

#35: Föreläsning för Sanawari

Igår var jag på en föreläsning vid Freefoot med Linnéa Blad – grundaren till Sanawari Sandals. För något år sedan hade hon skapat ett samarbete med Freefoot som önskade sälja varumärket Sanawari i butiken. Sanawari är mer än bara sandaler – den har en lång historia bakom sig. Men för att göra den kortare så finns det flera kvinnor i Tanzania (och egentligen hela Afrika) som har blivit utstötta utav sina familjer på ett eller annat sätt. I Afrika är familjen deras skyddsnät och blir de utstötta så är det upp till de själva att klara sig. Det kan handla om att ha skaffat barn utanför äktenskap. Dessa kvinnor började tillverka bland annat sandaler för att dels få en inkomst. Linnéa berättade att hon, hennes man Martin och deras son hade varit på resa i Afrika där Linnéa hade sett möjligheter och framtidsförhoppningar med just tillverkningen av sandaler – och hur det hjälpte kvinnorna i deras vardag. Linnéa förde upp idén på Facebook och kort därefter hörde flertalet människor av sig som ville ta del av sandalerna. Hon tog sandalerna till Sverige och igår deltog jag på en föreläsning med henne.

Den var sannerligen inspirerande då Linnéa berättade med glädje och energi om den långa men mycket detaljerade resan som hade gjorts. Det blev ett nöje att få leva sig in i hennes berättelser. Personligen tycker jag det är bra att Freefoot tog in sandalerna till sig då det är just den här typen av skor som butiken satsar på att marknadsföra med tåfrihet. Sedan ett tag tillbaka anordnar även Here We Go resor till Tanzania med Linnéa och Martin, något som jag har varit sugen på att åka med på. Just detta år blev det svårt då Mallorca-resan bokades innan och jag hade lite svårt att fråga chefen om jag kunde vara ledig halva månaden (hihi). Nästa år ser desto ljusare ut. 

Det var riktigt roligt att delta igår då vi som var där fick möjligheten att klämma och känna på sandalerna. Jag hade varit inne på förut att köpa sådana här sandaler men jag vill känna på skon innan jag köper den. Att den dessutom kommer säljas vid Freefoot i Malmö, Göteborg och Stockholm känns jättebra då andra kunder också får chans att känna och klämma. 

Sandalerna som Linnéa hade med sig på föreläsningen fanns i både dam- och herrstorlekar. Till skillnad från skojättarna ute i världen som säljer massproducerade (och tyvärr ofta barnarbetade) produkter i identisk kvalitet så berättar dessa sandaler om Perfect Imperfections. Riktigt snygga sandaler som inte är det andra paret helt likt. Det är lite tjusningen att de sandaler du köper har bra kvalité och är unikt handgjorda för dig och inte identiska med grannens. Så tveka inte att beställa ett par, eller två, eller kanske till hela familjen via Sanawari. På hemsidan finns också smycken, kuddfodral och annat snyggt som är väl värt att kolla upp. 

V14 - UNDERBART SENSORISKA FÖTTER! På gott och hm, ont... ;o)

UNDERBART SENSORISKA FÖTTER! På gott och hm... ont... ;o)

Nu är värmeböljan fortsätter så är det skönt att komma ut till havet. När jag gick runt i sanden så fick jag en så skön känsla i fötterna. Tårna spretade fritt omkring och riktigt pressades isär på ett naturligt sätt av sanden, jätteskönt! Och det blev fint och jämt tryck under fötterna så sanden rör sig. När jag började gå så riktigt greppade foten om sanden i varje steg. Sanden var dessutom varm vilket alltid är bra för rörligheten. Det slog mig då, att gå / springa i varm sand måste vara bland det bästa "gymmet" och "rörelseyoga" för fötterna som man kan få! Så jag kommer att försöka få till löparpass på strand framöver, rekommenderas!

Spretande tår i sanden!

Hm, lite kvar att spreta men men, de växer för varje dag! Hoppas jag i alla fall...


När man går barfota kan det alltid hända att man får en liten liten sticka i foten. Och när den väl kommit in i foten är den JÄTTESTOR!!! Jag fick en sticka foten som gjorde så ont! (och jag är inte så klen) att jag haltade och fick ett väldigt konstigt steg, att springa var inte att tänkte på! När jag satte på mig mina nya Joe Nimble Softtoes utan att ha bytt sulan till lädersula än så gjorde det mindre ont. Den är "dämpad" med ca 2-3 mm och det lilla skummet dämpade genast bort en del av känslan. Då tänkte jag på traditionella skor som har mycket mer dämpning, TÄNK! vad mycket av känslan i fötterna de tar bort. Lurigt kan jag tycka... Jag bytte till lädersulan och det kändes mycket bättre igen. 

Den elaka stickan, säkert 1 - 1,1 mm lång... 

Så liten och så ont... snacka om att fötterna kan återkoppling!

Äntligen dags för anskaffning av sommarskor och kanske framför allt, sandaler! Nimblestoes som jag skaffade tidigare är de luftigaste skor jag någonsin haft, utan tvekan men skall man lufta ordentligt gäller sandaler. Jag skaffade ett par JN Softtoes helt i vitt skinn och ser med spänning framemot att se hur länge de är vita. Smorde direkt i dem med något bivaxsalva så jag hoppas och tror att de kommer att hålla sig fina. Sedan sandalerna... Jag brukar gå helt barfota eller i sandaler under nästa 5-6 månader under vår/sommar/höstperioden så jag har verkligen längtat efter sandalerna. Det blev ett par Luna Origen Flaco. Tänk, liknande typ av fotbeklädnad som de hade i boken "Born to run", mäktig känsla... Än så länge har jag inte fått in gången i dem men lustigt nog känns det helt naturligt för mig att springa i dem! Trodde det skulle vara tvärtom. Otroligt gediget byggda så de borde hålla i många många mil framöver. Kanske satsa på att göra Göteborgsvarvet i dem nästa år... Och tack som vanligt Freefoot för hjälp så det blir rätt storlek och bra modell! 

Helskinns Softtoes och Luna sandaler

Så luftigt sköna! Jag kommer nog att köra skorna utan strumpor, tycker strumporna trycker ihop tårna de med. Nu med lädersula som lätt och utan allt för stor kostnad kan bytas ut så kan man få unna sig strumpfritt. 

Ser framemot en luftig och fri sommar! Men som alltid, inget slår att gå helt barfota... 

Lycka till!

Och hörs nästa vecka!

//Danne Bergman

#34: Tid inför nya utmaningar

Om cirka två veckor är det dags för Göteborgsvarvet. Träningen har gått över förväntan med fokus på löpning nästan varje vecka från november. Även rörelseträningen har hamnat i fokus för att kunna träna upp min kropp genom olika träningsformer – så att inte löpningen blir en ensidig del av veckoträningen. Förra veckan drog jag igång med TRX-band och kommer försöka genomföra den typen av träning fram över sommaren. Slackline hoppas jag också få tummen ur och genomföra, dock med inte samma motivation som TRX. Hur det kommer sig beror nog lite på lathet men också fullt upp från arbetslivet. En stressad arbetsdag är inte särskilt motiverande för att ge sig ut och träna. 

Samtidigt kanske jag behöver reka platser innan. För att jag ska komma igång med något nytt krävs att jag är förberedd innan. Att utrustning finns hemma, vädret är hyfsat och jag är på bra humör. Att jag ska börja med något nytt och vara helt oförberedd inför det kan göra att jag känner mig lite lat och trög. Så helt enkelt bör jag se videor om slackline (hur det fungerar), kolla över vilka platser jag kan vara på (var det fungerar) och när jag skulle kunna genomföra det (när det fungerar). Jag tror att många människor behöver tid inför nya utmaningar – för att ens komma upp ur soffan. 

Det är lite som med nyårslöften. Åh, dessa ständiga ”komma-i-form”-löftena. Väl på nyårsafton berättar du för de som finns omkring dig att du ska bli hälsosammare, äta rätt, träna rätt, bli starkare bla bla bla. Timmarna innan har du druckit alkohol eller ätit tok för mycket godis och snacks eller varit uppe för sent. Att på allvar tro att du nästa dag kommer vakna upp, utvilad och redo för dagen är nog att ta i lite grann… bara lite. När målet sen skjuts upp veckor och månader och du undrar hur detta har kommit sig. Ja, då har du svaret i dig själv. 

Så tillbaka till kontentan. Om jag säger till mig själv att ”idag ska du gå ut och börja med slackline”, då har jag precis skapat ett nyårslöfte. Istället så förbereder jag mig veckor innan så att när jag sen har lusten, orken och viljan så är jag mycket mer förberedd på träningsformen så att jag klarar av att genomföra den. Efter några veckor kan jag titta tillbaka på vad jag har åstadkommit och vara nöjd med mig själv. Det är så jag oftast lägger upp min träning. 

Idag kanske är en sådan dag. Jag ska ut och springa i det fina vädret och möjligen genomföra lite träning med TRX-bandet om mina fötter orkar med mig efter löpningen. Promenad blir det alldeles säkert men sen får jag också komma ihåg att jag också behöver vila, så en lite blandad dag. Ändå skönt att inte behöva planera in min dag i minsta detalj. Inte idag, i alla fall.

V13 - FRIA FÖTTER PÅ RIKTIGT!

ÄNTLIGEN! FRIA FÖTTER PÅ RIKTIGT!

Nu har den ÄNTLIGEN kommit, värmen! Och den härliga våren! Jag får en känsla av att det är väldigt många fler som nu försiktigt börjar känna på hur det är med fria fötter på riktigt. Visst är det en speciell känsla att gå "Barfota utan strumpor och skor"!? Tänk lite på hur ni går på gräset, visst är det så/känns det som om tårna liksom vill ta tag i, och krama gräset när man går. Det är som tårna griper tag i marken för varje steg, helt omöjligt med skor gå men så självklart när man är barfota. Jag tänkte mest ha mina Nimbletoes för löpning men jag tror de även kommer att bli mina vardagsskor, eller kanske det är dags att helt gå över till sandaler för 5-6 månader. Jag tänkte skaffa ett par Luna Original Flaco (tror jag de heter). Har en känsla av att de + helt utan skor mm kommer att bli favoriterna framöver. Jag har gått mycket i mina trailskor som är riktigt sköna men lite varma och "boxiga". Bra för skogslöpning / höst & vinter men nu får de nog vila ett tag. Får åka förbi Freefootbutiken och se vad de har för sköna och snygga skor inne. Det roliga är att nu vill frun också ha skor... Har försökt övertala barnen att de också borde ha bra skor men har en bit kvar med lillgrabben innan vi är hemma där.

I sanning fria fötter!

Man ser hur skönt breda Nimbletoes är men också att det är nog ett tag innan foten återfått sin ursprungliga form. Nåväl, omställningen är påbörjad och kommer att fortsätta, "Bättre och bättre dag för dag!"


Då var också ståbordet på plats igen = värken i ryggen bortblåst och likaså värken i nacken. Tänk vad lite rörlighetsövningar och att använda kroppen på ett naturligt sätt kan ge! Löpning 10 minuter per dag rullar på, lite cykling också, väldigt lite men ändå. Visst är det som att man lever upp och kommer igång igen denna perioden. 

Imorgon får det som sagt bli en tur förbi Freefoot för att så tips om lite övningar och ett par sandaler. Återkommer nästa vecka med vad det blev och tips på workshops mm som de kan hjälpa till med. Skönt med en butik som har som syfte att få folk att må bra! 

Lycka till!

Och hörs nästa vecka!

//Danne Bergman

PS. Och visst är det kul att se alla löpare ute inför Göteborgs Varvet! Någon som skall springa barfota / barfotaskor? Vore kul att höra lite om det. Ha sköna löprundor! DS.

Presentation av mig

Hej! Mitt namn är Rickard Dahlgren och jag bloggar här på bloggen från och med några veckor tillbaka. Jag har inte hunnit presentera mig ännu då jag haft mycket att fixa med i bloggen. Jag har skapat ett samarbete med Magnus Björkholm via Freefoot där jag designar bloggen för att den ska bli så tillmötesgående som möjligt och nå ut till fler människor. Har ni frågor om design/layout/tema etc. så tveka inte att ta kontakt med mig. Jag använder främst dallepower@hotmail.com som min första mail, men jag kommer titta till min gmail med jämna mellanrum. 

Just nu är jag inne i en förändringsprocess av bloggen där jag prövar olika design och fixar och trixar. Jag har tidigare skrivit inlägg via Funbeat så för er som följer Freefoot på Facebook så känner ni säkert igen mig. Uppdateringen av nya inlägg sker löpande, jag har alltså ingen bestämd dag där jag sätter mig och skriver, utan när tillfälle kommer så får er email ett mail (glöm inte att anmäla er). 

Nu lite mer om mig. Jag är 27 år och bor i Trollhättan med min fästmö Anna. Jag har bland annat en idrottsvetenskapsutbildning från Umeå Universitet i ryggsäcken. Friidrott har jag utövat i cirka 10 år innan det blev dags för frivilliga värnplikten och därefter upp till Umeå. Löpning är något utav det roligaste som finns och jag har en liten dröm om att bosätta mig i en stuga i bergen och springa varje dag. Löpning är frihet och skapar glädje. Andra träningsformer jag tycker om att utföra är bland annat cykling/spinning, TRX och vandring. Jag tycker om att utomhusaktiviteter som ni ser. Under veckorna sen jag började med den fria löpningen har jag genomfört rörelseträning/hemmaträning och inte minst fotskola. Dessa berättar jag om i mina inlägg. 

Övriga intressen: Jag tycker om musik – den finns alltid med mig. Främst gäller metal som favoritgenre, men annars är jag mycket av en allätare. Böcker läser jag gärna när jag har lust och möjlighet att koppla av (exempelvis på tåg och bussar). Det händer inte så ofta då jag tycker om att ha många bollar i rörelse hehe. När det väl händer blir det gärna fantasy, biografier eller deckare jag slukar. 

Så, nu har ni en hyfsat bra bild av mig. Det är säkert en del som jag glömt men för varje inlägg ni läser lär ni er nya saker om mig. Hoppas ni får en trevlig läsning.

/Rickard

Vill du veta mer om Freefoot? Klicka här.

Freefoot finns på Facebook och Instagram (@freefoot.se)

V12 - AJAJAJ...!!! DÄR SATT DEN...!

AJAJAJ...!!! DÄR SATT DEN...!

Allt har flutit på tills nu när... AJ! Jag åkte dit...! Stressfraktur? Pajad vad? Hälsporre? Knät? osv, de vanliga löparskadorna. Nej, nej, inget sådant, precis tvärtom faktiskt. Jag har inte haft tillgång till ståbord på en månad så jag har suttit vid en vanlig stol. Nu de senaste dagarna har jag också börjat sätta upp västerfoten på stolen vid sidan om som stöd, riktigt bekvämt. Dvs jag misstänker att kroppen sparar energi på det = den säger att det är bra även om man skadar sig på sikt (som vi pratades vid om i tidigare veckor, Kroppens första ram, "spara energi"). Det som jag nästan fick var ryggskott... 

Ryggen, denna stackars rygg...

Ryggskott, som ett knytnävsslag i ryggen kom det...nästan...Kroppen varnar snällt ibland att nu har du inte gjort bra grejer = snart går du sönder!


Det är märkligt var lite fri rörelse kan göra skillnad. Förutom att stå upp varje dag barfota mesta tiden + rörelseövningar + armhävningar med hantelcurl = nästan helt smärt- och skadefri! Jag har gjort 10-15 armhävningar på morgonen + 10-15 curl med hantlar av lätt vikt vilket tydligen räckte för att bli av med inflammationen i armbågen som jag haft i nära 15-20 år. Sååå enkelt och så skönt att slippa den smärtan! Jag körde Vespa till jobbet i ca 10 minuter och sedan kunde jag inte hålla längre i styret pga smärtan, nu är det helt borta! Och axlarna..., ont i många år men efter att ha stått upp så försvann det med. Men... så snart jag satte mig ner på en stol igen så började värken igen och när jag lyfte barnen utan riktig koll = smäll i ryggen och nära att inte kunna röra mig igen. För er som inte haft ryggskott så kan jag säga, inte en rolig historia. När hade ryggskott och jag tappade min penna på golvet fick den helt enkelt ligga kvar, så fick jag hoppades på att jag kunde ta upp den nästa dag, för att böja på ryggen var inte att tänka på. 

Och jag får erkänna, hade jag varit noggrannare med rörelseövningarna och att verkligen sprungit 10 minuter varje dag (kommit igång med Running Streak!) så hade det säkert inte hänt. Nu blir det att ta kontakt med Rörelsecoacherna på https://www.freefoot.se och få lite tips och uppmuntran så man kommer igång igen. Dags att ta tag i rörelserna igen med: Få upp rörligheten hälen - Rörlighet i stortån - Stretcha fotvalvet - Öppna bröstryggen osv - Löparövningar och man är med i matchen igen! Låter krångligt? Lugn, snabbt gjort och belöningen är stor!

Lycka till!

Och hörs nästa vecka!

//Danne Bergman

#33: Varje slut har en ny början

Idag läggs Funbeat ner och det är med mycket vemod som jag skriver mitt sista blogginlägg på träningssajten. Det har varit en underbar resa från mitt första år på sajten att kunna dela med mig av min träning och mina reflektioner till andra träningstokiga. Ibland har jag kollat runt på Funbeat i evigheter och läst blogginlägg en efter en. Funbeat har aldrig legat på mig som ”Nu, Rickard, måste du ut och träna” utan jag har själv kunnat bestämma över mitt liv. Jag har träffat många människor via kommentarer och inlägg som har förgyllt min tid på sajten.

Så vad händer nu?

Jag gissar att många Funbeat-medlemmar går över till Jogg.se och det kommer jag också göra. Däremot kommer jag inte blogga på Jogg. Jag har skapat ett samarbete med Freefoot som inkluderar att jag skriver i deras blogg: www.freefootyourself.blogspot.com . Vilken ära! Där kommer jag fortsätta skriva om tåfrihet, underlag och personliga reflektioner av min löparresa. Hoppas ni vill fortsätta läsa det jag skriver. Om några dagar kommer jag ha uppdaterat bloggen så att även mina inlägg finns med, alltså tidigare inlägg från #100, till idag.

Varje slut har en ny början. Min första personliga träningsresa har jag Funbeat att tacka för. Nu väntar en ny början med utmaningar, mål och reflektioner. Ses på Jogg och www.freefootyourself.blogspot.com .

/Rickard Dahlgren