#15MB Otaliga undanflykter och 7 starka skäl att fortsätta

Undanflykter eller återhämtning?

Jag är inte så’n att jag lägger av – jag bara ställer mig i viloläge ett tag. 

På senare tid har jag blivit varse att Livet vill mig väl - så varför tro att det är motgångar när det egentligen är undervisning - som jag så väl behöver? Jag har helt enkelt inte haft så bra koll på vad jag behöver innan jag önskar något och skapar mål. Därför behövs det inte så mycket för att göra livet motigt och frustrerande. Men det finns hopp även för en gnällig själ som jag!

Mitt problem - som jag såg det: Mina fötter och jag har helt enkelt olika agendor fast målet egentligen är detsamma.

Vad jag tänkte att jag ville

Helst ville jag ju kunna springa som jag vill och hur långt jag vill. Och när jag vill. Det är det jag har önskat mig av Livet. Det skulle göra mig fri och lycklig, tänkte jag! Så det ena efter det andra satte jag upp som daglig rutin, veckomål och annat skoj… Och hur jag än gjorde tyckte fötterna att jag tog i för hårt. Och lite av mig ville minsann lära den här kroppen att göra som jag ville. Gå och springa är ju hur naturligt som helst! Hur är det ens möjligt att den bara vill hitta på åtta saker i veckan för att hindra mig? Och det ena efter det andra strök jag sen från listan. Trött och modstulen av fotproblem som tävlade med helt andra sorters problem i vardagen, gav jag faktiskt upp. Jag var trött. Väldigt trött. Men det vet väl alla att samarbete inte ofta är enkelt. Inte ens om det gäller att få olika delar av ens egen kropp och sinne att samsas. Och tiden gick, förmodligen helt ovetandes om att jag upplevde en kamp för varje timme som jag ”slösaktigt” lät bara gå.

Mellanrumstiden

Tiden som gick när jag ”inte gjorde något” – mellanrumstiden mellan det jag ville ha gjort till dess att det verkligen hände något - har jag nu gjort en liten analys av och upptäckt att det inte var ”bara” vilotid. Däremot en återhämtningstid, perfekt vilotid för att nå viktiga saker som pågick i mitt inre. Istället för att jaga runt och försöka göra sån’t som syns, kan räknas eller på annat sätt noteras av omvärlden. Jag började använda mellanrumstiden till att samla gamla tankar och intryck, fundera över vad som kunde göra mig glad i den situation jag nu var. Och i varje vardagssituation. Spännande blev det!

Du vet redan att det jag ville var att med lätthet vandra/springa vart jag vill hur länge jag vill. En svåruppnådd önskan med krånglande kropp. Eller var det egentligen knoppen som krånglade mer än kroppen?

 Hur nå dit?

Det är här mitt nya tänkesätt kommer in! Jag började behandla stortårna som jag behandlat näsan de senaste åren! Med allvar och tro på deras exklusiva uppgifter! Jepp, det är sant! Det är nyckeln till ett njutbart liv! Man kan säga att det här nya sättet att attackera fotträningen har med MedvetenAndning att göra. Det är i den dagliga kontakten med mina medlemmar i Facebookgruppen Andningpuff som jag på allvar börjar förstå vitsen med att koppla ihop Vem vill jag vara?/Hur vill jag må? med Hur tänker jag? och Hur andas jag? Det är när man börjar ta sig tid att besvara dessa frågor som Livet går och in och hjälper en i rätt riktning!

   För att göra ett lååångt hopp över allt som krånglade med mig gjorde jag av ren trötthet en ny plan och bestämde mig för att istället för att träna mig till målet ska jag njuta mig till det! 

Njuta sig i mål, går det?

Jepp, just så! Slut på slit och släp, stress och press och gå istället in för att njuta. (Det är så jag hjälper personer som vill ha personlig coachning och andningsträning.) Det var det bästa jag har gjort på länge, och det jag ser nu i backspegeln är att Livet på sitt enormt visa sätt gav mig mycket mer än det jag önskade! För jag var helt enkelt inte vis nog att önska rätt från början. Men det gör inget - jag gjorde ju så gott jag kunde! Och nu har jag lärt mig att Livet älskar mig och lät mig hamna och stanna kvar i rätt omständigheter för att få undervisning nog att komma vidare, mer hel och glad än innan. Inte utan det svåra – utan mitt i! Är inte det det bästa? Attityden, liksom lyckan kommer inifrån!

Vad har då detta med näsan att göra? Näsanandning är den första av sju goda vanor som ger livet och kroppen hälsa, energi och harmoni! Och när jag började kombinera fokus på näsan och stortårna då började det hända saker! De övriga sex goda vanorna är låg, bred, litet, långsam, rytmisk och tyst. 

I de följande sju blogginläggen kommer jag att visa dig vad som kan hända om man sammanfogar Medveten Andning och Fria fötter/FreeFoot – fot- och rörelseträning.

Ett steg i taget! En god stegvana i taget. Perfekt för Medveten Vandring. :-)

Välkommen tillbaka och läs hur du gör för att hitta din njutning genom ditt andning och ditt steg! Till dess – fundera över vad du verkligen vill så att Livet kan komma till din räddning.

  

Glada hälsningar, Madeleine, med njutarsinnet kvar och på väg mot fria fötter ... i den takt det tar.

Ps! Välkommen till min Facebookgrupp Andningspuff - för en liten daglig puff i rätt riktning!

#54: Löpning förenar människor

Jag blir glad att själv ha en stor utmaning framför mig när jag ser andra glädjas åt sina resultat i sociala medier. Det är då jag blir varse om all den träning och energi jag lagt ner för att ta mig dit där jag befinner mig idag. Jag tänker på alla regniga, torra, stekheta och fuktiga dagar i löparspåret jag absolut inte önskade springa innan och som jag efteråt känner mig nöjd över att ha klarat av. Alla de meriter jag genomfört i mitt liv har tagit mig hit där jag står idag. Det är helt makalöst vilken resa som en har gjort.

Jag gläds åt andra när de lyckas. Det är intressant att yttre motivation är en sådan fantastisk inspirationskälla till sitt eget psyke. Vi vill alla lyckas och nå våra mål på våra egna särskilda vis. Det är då spännande att höra om olika framgångar och hur mycket arbete som ligger bakom varje deletapp. Det behöver absolut inte vara på elitnivå (även om det är motiverande i tv). Utan den här ansträngande motionären som försöker få livet att gå ihop med familj, vänner och träning. Att identifiera mig med andra motionärer känns riktigt bra – så länge som jag själv har ett mål framför mig hihi.

Att få möta likasinnade på tävlingar innan/under/efter är en underbar känsla där det enda vi har gemensamt är deltagandet i samma tävling – och det är stort. Det är så jag skapar nya bekantskaper: Gemensamma aktiviteter flera kan delta i och därmed bli inspirerade av träning, prylar av högsta nördrank och härliga historier om ena meriten efter den andra. Löpning förenar människor.

Jag minns självklart när jag för cirka två år sedan började med vad jag då kallade för barfotaskor (numera vill jag använda fotriktiga skor). Att kliva in i Freefoot-butiken i Göteborg gjorde en sådan stor skillnad för mig och mina tankegångar angående min löpning. Från och med den dagen har jag sett fram emot att efter två år känna mig klar med ”uppvärmningen” med fötternas styrka. Med alla kurser via Freefoot som jag gått känner jag verkligen att jag lyckats med just detta. Genom att jag imiterat andra, läst om andra löpare och sett videor om fenomenet ”barfotalöpning” har jag förstått att kroppen klarar så mycket mer – det finns alltid (längst inne) 25 % mer att ge. En fantastisk resa och en värdefull sådan.

Två år senare är jag redo för mitt sjätte Göteborgsvarv (18/5) och därav mitt andra i mina underbara skor. Jag ser fram emot alla nya bekantskaper jag lär känna, och de gamla [bekantskaper] jag träffar på denna stora mötesplats. Jag längtar redan!

Ses där,

Rickard