Leta i den här bloggen

torsdag 29 november 2018

#50: Freefoot Goes Safari


Har du länge drömt om att få uppleva delar av Afrikas vackra savanner, att få röra dig i en miljö du inte finner i närområdet och pröva dig fram med olika sorters underlag under dina löparskor? Då är denna resa absolut för dig. Freefoot anordnar 4 – 10 mars 2019 en resa till Tanzania tillsammans med resebolaget Another Sunshine. Temat för resan är bland annat att utforska den afrikanska kontinenten och att få umgås med människor som sprungit barfota sedan tidernas begynnelse.




Resan omfattar en hel vecka (7 dagar), från dit- till hemresa, och kostar 14900 kr. Boendet tillbringar du i moderna bungalows i hjärtat av Tanzania där du finner närhet till naturreservat, safari’s och staden. Det finns givetvis olika möjligheter för boendet. Ta gärna en kik för mer information om resan här. Förutom ett skönt boende bjuder resan på bland annat trailrun till Mt. Meru vattenfall, löpning med invånare från Masaisläktet, Safari, löparskola. Yoga, avkoppling med mera. Allt för att du ska må så bra som möjligt under din vistelse i Tanzania.




För de som önskar uppleva mer även efter resan finns det möjlighet att boka tillägg för resa till Tanzibar, antingen i 3 eller 7 dagar. Tanzibar är en så kallad paradisö där du själv väljer att förfoga din tid. Hur känns det att få simma med delfiner, pröva kite-surfning, vandra i magiska ”Stone Town” eller helt enkelt njuta av en avkopplande yoga. Detta och mycket mer finns som tillägg efter ordinarie resans slut.  3 dagar kostar +4900 kr och 7 dagar går för +6900 kr.




Detta är en alldeles speciell upplevelse som du inte får missa. Kanske har du anhöriga och vänner som också skulle vilja följa med och dela glädjen för nya upptäckter. Tveka inte att höra av dig till Freefoot vid frågor om resan, boende med mera.


Mer information hittar du här:

























lördag 24 november 2018

#8 MB Vad har jag lärt mig från FreeFoot som är bra att veta när man flyger?

På flygande fot - med FreeFoot-kunskaper!

 Att vara ute och långresa och behålla goda vanor brukar vara lite problematiskt, Men min nya vana att kraftigt vicka på tårna direkt när jag vaknar är enkel att ta med sig - även upp på flygande äventyr, Under den här speciella flygresan - tre stycken på totalt 24 timmar  -  somnade och vaknade jag många gånger, Och varje gång började jag mitt uppvaknande med att vicka jag kraftigt på tårna och vred på fötterna. Det visade sig vara riktigt bra! 


Hur har jag fått hjälp av FreeFoot att uthärda långa flygresor?

Vad brukar hända med dina fötter och ben när du är ute och långflyger?  Att resa kan vara besvärligt på många sätt men det här var en äkta skön upplevelse från början till slut! Maken och jag reste ifrån Köpenhamn till London till San Francisco och slutdestinationen Salt Lake City och det tog lite drygt ett dygn. En resa som jag räknat med skulle bli lite jobbig. Benen vill ha första klass men bankkontot säger annat. Vad kan jag ha fått för glädje från FreeFoot på flygresan, tro? Häng med så får du veta något du kan ha stor glädje av!

1)     Jag är inte särskilt arbetseffektiv på flyg utan jag tar det mest som ett riktigt långt avstressande pass. Jag varvar ner så väldigt bra och får goda tankar som jag ibland fäster på papper eller i telefonens anteckningar. För övrigt passar jag på att se på filmer jag missat nere på jorden - och så sover jag. (Om jag inte har nån pratglad granne, förstås.) Varje gång jag vaknar upp ur meditation eller sömn vickar jag på tårna, försöker spela piano med var enskild tå. Roterar fötterna och griper och sträcker med tårna. Mina sköna CityToes - ett av många underbara skor från Joe Nimble är så sköna att hade jag inte blivit varm om fötterna kunde jag haft dem på hela resan. Det går att vicka och vrida riktigt bra med dem på, om man nu föredrar det. På planet lite mer diskret - på flygplatsen är det bara att ladda upp fötterna emot kabinväskan! 


2)     Magnus Björkholm- "fotarbetaren"/grundaren av FreeFoot pratar förstås mycket om fötter men även händer och fingrar är viktiga. Och när han pratade om dem så var det för att sätta fart på - förstås tårna och fötterna!  Har du koll på sambandet händer och fötter? Det där har jag vetat och använt mig av sen 80-talet då jag lärde mig zonterapi men ändå  - nu när jag är på Fotresa  så är jag mycket mer medveten om att jag har mina fötter för att stå på och att de ska må bra var jag än är och gör! Medvetenhet skapar tid! Och att få tag på fingrarna är ju väldigt mycket enklare än att hitta fötterna om man vill ha fot- och tåmassage medan man sitter i en flygstol. Så när utrymmet kändes trångt var det inga problem - bara fram med fingrarna istället. Helt underbart! Passar bra ihop med en lagom lång film! 

3)   Dricker mycket vatten – så ofta de springer förbi och serverar tar jag ett glas vatten och ett glas juice. Ofta Cranberry juice för att det är så gott och lite lagom syrligt. Och äter på hyfsat normala lokala tider.  Vi satte i oss varsin rejäl frukost innan det blev lunchdags på Amerikaplanet!
     Rent allmänt är det förstås mycket viktigt att passa sig för uttorkning men också för att man då tvingas upp och röra på sig! Även om toaletten skulle ligga nära så är det inte fel att stanna uppe och igång extra länge. Jag gick omkring medvetet  på mina fyra punkter lite här och där, stod på tå och sjönk ner, gjorde knäböj där det fanns plats - längst ner i flyget. (Med andningen som hjälp, annars kommer jag varken upp eller ner. Se förra blogginlägget.) Och sen hittade jag ställen på flyget som tjänade bra som bensträckarunderlag - någon sorts förvaring längst ner i änden. Så där stod jag på mina medvetna fötter och andades mina medvetna andetag och hade det hur bra som helst. Några minuter åt gången bara - inte halvtimmesvis som jag gjort tidigare långflygningar för att benen känts som om de gått av!



4)     Medvetna steg och andetag: När vi gick av och på planen, stod i köer och tog oss från A till B så hade jag mina fötter och min andning med mig. Det kändes faktiskt alltid bra! Även när köerna var två timmar långa! När jag gick var det med korta måttfulla steg och när jag stod var det med lite svikt i knäna.  Det var verkligen en glad överraskning! I vanliga fall hinner jag få svullna fötter och ben redan på småresor som från Köpenhamn till London men nu med medvetenhet om mina trogna följeslagare i livet så var det helt annorlunda. Och jag mådde så bra! Till vänster ser du bilden från bak i planet där jag gjorde mina knäböjare och stretchade. Helt ur vägen för andra.

5)     Ingen jetlag heller! Det kan ha sina förklaringar i att vi reste med solen och inte emot. Jag hann också samla ihop mig i varje tidszon och på det viset var kroppen helt nöjd med arrangemanget.  Vi reste tidigt på morgonen (halv fyra till Malmö Centralstation) där vi tog tåget till Köpenhamn - Kastrup Airport  - och kom fram halv elva på kvällen till Salt Lake City Airport.  Gamla goda vänner hämtade oss och lämnade oss en  kvart senare hos sonen med familj där vi bor denna tid. Vaknade nästa morgon precis som vilken annan dag som helst. Jag har läst att jet lag ofta hör ihop med snabba resor så är det det det handlar om då ska jag alltid se till att vi har väldigt gott om tid på varje flygplats. Det blir ju verkligen en extra bonus att få må som en människa när man väl är framme och inte behöva gå som i dimma bland dem man längtat så mycket efter - bara för att man vill ha kort restid!

Så sammanfattande kan jag säga att alla tåvickningar och fotrullningar samt medvetna steg jag lärt mig av FreeFoot och min fotcoach Åsa har gett mig ett nytt sätt att resa -  och att njuta av varje del! Det var lika fantastiskt som oväntat och något jag inte dragit mig för att sprida när jag fått en chans. Så är det ju - det som man märker är enkelt och förbättrar livet det vill man ju dela. Eller hur?

Med glada hälsningar från det stora landet i väster! Tills vi möts igen.
Madeleine Blomberg, på Fotresa genom livet

onsdag 14 november 2018

#7 MB Fem tips och en bonus för trötta fötter


Fem tips för trötta fötter. Livet går i vågor men jag väljer att se det som en trappa!


Min fotresa är nu inne på vecka sju och det har gått upp och det har gått ner. I början - glad som en speleman - lärde jag känna mina nya punkter under fötterna, studsade fint och lätt, blev nästan utkastad från FreeFoot och lärde mig på samma gång det mentala värdet av en rak hållning! Sen kom träningsschema och strax därpå gnället. Tårna kved och såg ut som illa stoppade wienerkorvar, högerfoten och knäna bråkade ikapp. Till och med rumpan har varit med och protesterat och när "allting" gör ont så är livet på Fotresan inte lika skoj. För det går ju inte så snabbt framåt som önskat - och då får man backa lite. Men fortfarande intressant. För rör på sig gör det ju!
 Foto; Trapporna i Montmartre, Paris 2017.


Förstförsämring kallas det i andningsvärlden där jag kommer ifrån. Alla celler behöver syre för att hålla igång och allt i vår kropp behöver användas och röra på sig för att blodet som transporterar syret till cellerna ska nå fram. När vi anstränger oss utöver det vanliga märks det - och det är bra. Men det varken behöver eller ska göra ont för att stärka oss! Kroppen är klok och jag har lärt mig att  det är bättre att gå varsamt fram istället för att busa på och köra över kroppen. Jag förstår numera att "förstförsämring" helt enkelt är ett sätt för kroppen att hitta tillbaka, att berätta att något är på gång (som borde varit där för länge sedan)!  Ja, den hade förstås aldrig behövt stelna till om du och jag fortsatt att som barn springa med bara fötter, vigt klättrande och hoppande helt obehindrat. Orädd - för visst räknade vi  med att kroppen gjorde sitt jobb! Helt naturligt. Det är bara det att våra fötter liksom vår andning fick anpassa sig efter omgivningarna istället för tvärtom! Jag har nu blivit klok och backat i träning och låter kroppen återhämta sig - medan jag uppmärksammar den mjukt, kärleksfullt och tacksamt. Och har snygga sköna fotformade skor på fötterna vart jag går!

Jag har med mig många hjälpsamma råd när det gäller träning och återhämtning ifrån Medveten Andnings Anders Olsson men nu förstås alldeles speciellt ifrån min egen Fotcoach Åsa Rylander - en av FreeFoots coacher. Här kommer några som hjälpt mig:

1 - Var glad. Att fötterna/tårna/knäna gör ont är i regel inte farligt.

Du har bara lyckats hitta en punkt som behöver väckas till liv och tränas upp. Syret dras dit där man rör sig. Mitokondrierna i cellerna skapar energi - om de samtidigt har tillgång till syre. Så var glad, andas lugnt, lågt och rytmiskt - tänk så trevligt att din kropp nu får nytt liv! När du tränar gör det med glädje - när du avstår - gör det med samma glada inställning!

2 - Acceptera att det känns riktigt tungt ibland. 

I andningsvärlden talar vi om lågintensiv träning och det betyder för mig att inte överanstränga mig. (Det som jag var världsbäst på i decennier tills det kraschade.) Att låta näsan styra min ansträngning. Det jag inte kan göra utan att öppna munnen det gör jag inte. Tids nog kommer jag dit om jag fortsätter att låta näsan göra jobbet den är ämnad för. Samma med fötterna. Jag tillåter dem att njuta av färden och göra jobbet de är skapta till. Min Fotresa ska kännas bra - inte köra över fötterna bara för att jag tränat dem fel i massor av år. Fotresan är inte bara för huvudet - som ju alltid vill framåt till varje pris - men för fötterna och varje tå! Är fötterna ömma på något sätt - gå med extremt korta och lätta steg, råder Åsa!

3 - Fotbad med bittersalt/epsomsalt och bikarbonat. 

En balja lagom varmt vatten med salt och bikarbonat lindrar ömhet och ger fötterna möjlighet att ta in mer syre - som behövs för återhämtning! (Ett badkar med bikarbonat vet jag är ljuvligt stärkande - nästa gång jag känner mig trött eller öm i kroppen ska jag tillsätta epsomsalt! Man köper det på hälsokosten - bland annat från Body Store.)


4 - Lägg upp fötterna i högläge en stund varje dag/kväll. 

 När fötterna håller på att komma igång och hitta sina funktioner är det inte ovanligt att det onda/ömma/svullna flyttar runt i foten  - men också i  övriga kroppen! (Den är en enhet - vad än vissa har hävdat.) Kroppen kontaktar huvudet för att registrera att den är på g! Värt att fira - inte att oroa sig över! <3


5 - Välj ut några saker att inte göra och några att göra.

 T ex jag har vilat nu en vecka ifrån CorrectToes. De är underbara och hjälper mig att använda varje tå för bästa balans och styrka. Speciellt stortån. Men man ska vara förståndig och tänka på att behandla kroppen väl och inte överanstränga den. Var en klok chef så att den du styr över håller länge! Vad mer gör jag inte? Studsar inte (springer inte heller, förstås) - la ner styrketräningen helt - tillfälligt förstås, medan fötterna återhämtar sig. Det är ju inte hjärnan jag springer med så det är inte den som bestämmer här!



Och här kommer den omtalade bonusen:
Det jag gör förutom punkterna ovan är att massera och cirkla fötterna och tårna genom att föra dem hit och dit med händerna. Flätar in fingrarna - som beskrivet i tidigare blogginlägg. Och så dansar jag - med tårna. Ibland med gummiband ibland utan. På ena bilden lyfter jag stortårna på den andra trycker jag ner stortårna och lyfter de andra. 
   Bra övning men lite klurigt för det är lätt att man spänner sig någonstans. T ex i halsen, axlarna, käkarna... Använd andningen till att slappna av. Andas ut långsamt genom näsan medan du tränar tårna. (In genom näsan och uuuut igen. Den långsamma utandningen gör att blodkärlen i din kropp vidgar sig och du slappnar av.)  



Jag masserar också vaderna och låren emellanåt men borde göra det oftare Det hjälper nämligen mot ont i knäna! Masserar rumpan - fast jag inte alls tänkte på att den hade med saken att göra. Allt enligt Åsas tips och jodå, Åsa har så rätt. Min rumpa har ett problemområde som känns spänt och jag måste inte veta hur allt hänger ihop för att massera den. Jag är bara så glad att jag har en duktig coach som leder mig framåt på den här Fotresan. Här har du resten av inläggen med mina upplevelser: Madeleines Fotresa

Medan en resa pågår är det sällan som att gå på platta marken. Det går upp och det går ner - och man tänker att livet går i vågor. Så fort man kommit upp så är man obönhörligt på väg ner. Men Leslie Householder berättade vid något tillfälle att det finns ett annat sätt att se dessa livets vågor. Titta själv får du se vad du tänker. Här har du livet upp och ner och upp och ner... Eller kan man helt enkelt se det som att alla erfarenheter för en uppåt. Om man väljer det. Ditt val. Och mitt.

Är man på Fotresa är man alltid på väg men även andra resor har jag på gång. Nästa vecka skriver jag till dig ifrån USA!  Tills dess: Ha det så trevligt och lita på foten!

Med glada hälsningar, Madeleine



-------------------

Vill du läsa mer om varför det är bra att träna näsan ihop med tårna så är nog sidan om den viktiga balansen koldioxid och syre något för dig:  Medveten Andning.se - och här om hur man gör med en täppt näsa. Medveten Andning är grunden för min lilla slutna grupp på facebook Andningspuff - en liten daglig puff i rätt riktning!

Vill du höra mer om FreeFoot och Magnus Björkholm  - podden på Hälsohormoner

onsdag 7 november 2018

#6 MB Ett ljus i mörkret - Är bakåt det nya framåt?

Ett ljus i mörkret - Är bakåt det nya framåt?

Allt gick inte så bra men kanske hittar jag ett ljus i mörkret?  


Hejsan i höstmörkret! Idag komprimerar jag Fotresans första månad av lärdom och träning - i hopp om att det ska bli både begripligt och tänkvärt. Och vad resultatet blev! Det här har hänt:  
  • Fyra fotpunkter och en rörlig fotled - istället för bara en stel fot. 
  • Tåresande äventyr: Tårna ska vara sådana alltså rörliga!
  • Studsa fram - istället för att springa/lufsa som en älg!
  • Sitta på huk - istället för på en stol!
  • Fläta in fingrarna bland tårna - istället för att rulla tummarna?
  • Fotgympa (zonterapi/akupressur). En fot är en fot men inte bara en fot! Rör den och berör hela kroppen!
  • Tår i solfjäderform! 
  • Att sitta i badkaret eller mellan stolar? 
  • Kraften i en utandning gör mig fortfarande överraskad.
  • Gåendet är måendet – därför är jag nu på Fotresa!

Framåt – eller bakåt? 



Anledningen till mitt möte med FreeFoot och fotträning: En sned högerfot som inte går att springa med, ett svullet högerknä (och ibland hela benet), värk från höger axel och ett utskjutande nyckelben och lite gnälliga höfter.

Fotresan: Ett steg fram - och två tillbaka!

Man kan inte säga att min Fotresa går som på räls - men det kan bero på att jag faktiskt vill ta mig fram till fots! Det går fram - och det går tillbaka. Men det rör sig!
  • Studsen: Efter studsandet några dagar fick högerfoten en svullen led nedanför mittentån - rakt igenom foten. Sen svullnade fotleden på höger fot.
  • Bollmassagen: Har ingen massageboll men tennisbollen var härligt - tills den sprack! Golfbollarna - satte dem i mina knaggliga zonterapitofflor och lät dem massera bägge fötterna medan jag satt - tills hela fötterna var ordentligt genomvarma. Och riktigt ömma.
  •  CorrectToes - tåspridarna - är jag van vid men plötsligt svullnade lederna och tårna såg ut som om jag försökt strypa dem!
  • Att sitta på huk är en viktig del av träningen. Men den gör mig rädd för högerknät är stelt och lite tjockt och lockar aldrig till sådan aktivitet! Har testat med hälarna emot bräda - (hos Åsa) - mot tröskel, trottoarkant och ibland direkt mot golvet men då stödjer jag mig i dörrposter, två stolar eller i badkarskanterna! Förra veckan på Åsas Fotworkshop kunde jag faktiskt gå ner på huk med stor ansträngning och utan att hålla i mig (fokus på alla arbetande muskler) med hjälp av andningen. Långsam utandning både upp och ner. Helt otroligt vilken kraft det finns att hämta i en ”enkel” andning! Säkert bidrog den positiva energin i rummet till att jag ens vågade testa.  "Det man fokuserar på växer" har fått en ny innebörd för mig. Mitt knä har vuxit nu. Mycket mer svullet! 
  • Går fokuserat och landar på mina fyra punkter. Funkade bra i början, återgick till vinglighet, mer stabilt ett tag och så lite mer vingligt återigen! Borde jag inte lärt mig åtminstone stå stabilt nu?
  • Stretchar/låser upp. Mina långa mellantår på höger fot verkar inte längre vilja vara med i övningarna! Nu känns de som tre tårna långa wienerkorvar.
  • Uppmärksamheten på fotens delar gör att jag kommer på mig med att spänna mig i käkarna, tinningarna och bak i tungan! Ajajjj! 
  • Mina nya fina skor – Joe Nimble CityToes - som jag blev så förälskad i för en månad sedan, men inte köpte, var helt lagom svängrum då - i storlek sju. När jag förra veckan blev mycket lyckligt ägare till dem var det lite på gränsen med (riktigt rymlig) plats för högerfoten. Tog bort sulan och  så kändes den jätteskön igen. (Men ska foten utveckla sig i den här farten då blir det kris!)
Om morgonjoggarna här i Köpenhamn är vakna nog så skulle de se mig långsamt och tankfullt trippa fram längs strandpromenaderna istället för joggande. Öm, svullen och lite vinglig är jag och jag undrar hur bra är det på en skala? 

Vad tänker du? Är jag på väg framåt eller bakåt? Gör träningen verkligen nytta eller ställer den till mer skada? Hur ska det gå med min Fotresa? Och med din! För du kanske också har något som du så innerligt gärna vill få ordning på i din kropp och vill veta vilka fällor du ska undvika! Och jag som så gärna vill vara ditt ljus i mörkret - jag måste ju komma med goda rapporter till dig!


Kan bakåt vara det nya framåt?


Om så mycket krånglar - vad har jag då att vara glad för?

  • Rörligheten: Att fläta in fingrarna med tårna lätt att göra. Jag står gärna och sträcker mig högt på tårna, rör fötterna i cirklar, vickar, vrider och vänder fötter och tår så mycket jag kan och nästan leker kasperteater med dem!
  • Hållningen: Påminnelsen om att jag blir mentalt starkare och inte "bara" fysiskt gör mig mer motiverad att ta mig i örat. (Kanske berättar jag mer om varför just detta motiverar mig så mycket en dag. Ledtråd: Långvarig hjärndimma.)
  • Medvetenheten: Undangömda som om jag skämdes för mina tår – och det gjorde jag – utan plats att utveckla sina styrkor. Nu får de sträcka ut sig - både till vardags och fest! Tack att jag nu har både träningsskor och snyggskor får alltid mina längsta tår all plats de behöver. Att stå stadigt hjälper mig att känna mig både stark och stilig! 
  • Lyftet: De tre bågarna i fötterna stärker jag genom att krama dem fram och tillbaka och så tänker jag på dem när jag går. Jag försöker dra in musklerna runt fotbågen på längden medan jag slappnar av i tårna så att de får sträcka ut sig och känna underlaget i steget. Mental utmaning!
  • Trycket: Att låta en felvinklad stortå trycka ifrån rakt neråt är en utmaning men jag känner styrka när det går åt rätt håll! 
Jag tränar inte så mycket just nu utan backar i intensitet. Håller mig mest till massage och uppmärksamma promenader. Stretchar lite då och då mot en gatsten eller något annat lämpligt. Åsa råder mig att låta kroppen återhämta sig nu och jag är nöjd med att kroppen svarar på min nya träning även om det ömmar här och där. Men gör inte all ny träning det? Fingrar som ska lära sig spela gitarr, fötter som ska lära sig steppa, röster som ska tränas och naturligtvis vikter som ska lyftas… allt handlar om att aktivera nygamla platser i kroppen. Det är nytt och måste få ta tid. Bakåt är det nya framåt! Varför jäkta med något så viktigt som en stabil grund i livet!? Det gamla bakåt och framåt är inte längre viktigt - huvudsaken är att det rör på sig så att jag vet att min kropp svarar på det jag gör! Jag väljer att "backa" för att få en stabil grund för visst är bakåt det nya framåt! 



Ett fint tips jag fick av Åsa var att jag ska plocka fram fotbadet med stärkande ingredienser! Recept får du nästa gång! 

Tills vi möts igen, Madeleine 

PS! Skor och Fotträning hittar du på www.FreeFoot.se. I Malmö, Göteborg och Stockholm.

Min Fotcoach/Rörelsecoachen Åsa Rylander hittar du på www.exactmove.se

Mig hittar du i Facebookgruppen Andningspuff - för en liten puff i rätt riktning - eller på www.tavarlig.se

Phantom of the Opera hittar du på Det Ny Teater i Köpehamn - bland annat! :-)


#64RD: Addict - Den funktionella skon

Addict - Den funktionella skon Det var i april tidigare i år som jag först fick höra talas om den sko som skulle revolutionera ...