På flygande fot - med FreeFoot-kunskaper!
Att vara ute och långresa och behålla goda vanor brukar vara lite problematiskt, Men min nya vana att kraftigt vicka på tårna direkt när jag vaknar är enkel att ta med sig - även upp på flygande äventyr, Under den här speciella flygresan - tre stycken på totalt 24 timmar - somnade och vaknade jag många gånger, Och varje gång började jag mitt uppvaknande med att vicka jag kraftigt på tårna och vred på fötterna. Det visade sig vara riktigt bra!
Hur har jag fått hjälp av FreeFoot att uthärda långa flygresor?
Vad brukar hända med dina fötter och ben när du är ute och
långflyger? Att resa kan vara besvärligt på många sätt men det här var en äkta skön upplevelse från början till slut! Maken och jag reste ifrån Köpenhamn till London till San Francisco
och slutdestinationen Salt Lake City och det tog lite drygt ett dygn. En resa som jag
räknat med skulle bli lite jobbig. Benen vill ha första klass men bankkontot säger
annat. Vad kan jag ha fått för
glädje från FreeFoot på flygresan, tro? Häng med så får du veta något du kan ha stor glädje av!


3) Dricker mycket vatten – så ofta de springer förbi och serverar tar jag ett glas vatten och ett glas juice. Ofta Cranberry juice för
att det är så gott och lite lagom syrligt. Och äter på hyfsat normala lokala tider. Vi satte i oss varsin rejäl frukost innan det blev lunchdags på Amerikaplanet!
Rent allmänt är det förstås mycket viktigt att passa sig för uttorkning men också för att man då tvingas upp och röra på sig! Även om toaletten skulle ligga nära så är det inte fel att stanna uppe och igång extra länge. Jag gick omkring medvetet på mina fyra punkter lite här och där, stod på tå och sjönk ner, gjorde knäböj där det fanns plats - längst ner i flyget. (Med andningen som hjälp, annars kommer jag varken upp eller ner. Se förra blogginlägget.) Och sen hittade jag ställen på flyget som tjänade bra som bensträckarunderlag - någon sorts förvaring längst ner i änden. Så där stod jag på mina medvetna fötter och andades mina medvetna andetag och hade det hur bra som helst. Några minuter åt gången bara - inte halvtimmesvis som jag gjort tidigare långflygningar för att benen känts som om de gått av!
Rent allmänt är det förstås mycket viktigt att passa sig för uttorkning men också för att man då tvingas upp och röra på sig! Även om toaletten skulle ligga nära så är det inte fel att stanna uppe och igång extra länge. Jag gick omkring medvetet på mina fyra punkter lite här och där, stod på tå och sjönk ner, gjorde knäböj där det fanns plats - längst ner i flyget. (Med andningen som hjälp, annars kommer jag varken upp eller ner. Se förra blogginlägget.) Och sen hittade jag ställen på flyget som tjänade bra som bensträckarunderlag - någon sorts förvaring längst ner i änden. Så där stod jag på mina medvetna fötter och andades mina medvetna andetag och hade det hur bra som helst. Några minuter åt gången bara - inte halvtimmesvis som jag gjort tidigare långflygningar för att benen känts som om de gått av!


Så sammanfattande kan jag säga att alla tåvickningar och fotrullningar samt medvetna steg jag lärt mig av FreeFoot och min fotcoach Åsa har gett mig ett nytt sätt att resa - och att njuta av varje del! Det var lika fantastiskt som oväntat och något jag inte dragit mig för att sprida när jag fått en chans. Så är det ju - det som man märker är enkelt och förbättrar livet det vill man ju dela. Eller hur?
Med glada hälsningar från det stora landet i väster! Tills vi möts igen.
Madeleine Blomberg, på Fotresa genom livet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar