Jag blir glad att
själv ha en stor utmaning framför mig när jag ser andra glädjas åt sina
resultat i sociala medier. Det är då jag blir varse om all den träning och
energi jag lagt ner för att ta mig dit där jag befinner mig idag. Jag tänker på
alla regniga, torra, stekheta och fuktiga dagar i löparspåret jag absolut inte
önskade springa innan och som jag efteråt känner mig nöjd över att ha klarat av.
Alla de meriter jag genomfört i mitt liv har tagit mig hit där jag står idag. Det
är helt makalöst vilken resa som en har gjort.
Jag gläds åt
andra när de lyckas. Det är intressant att yttre motivation är en sådan fantastisk
inspirationskälla till sitt eget psyke. Vi vill alla lyckas och nå våra mål på
våra egna särskilda vis. Det är då spännande att höra om olika framgångar och
hur mycket arbete som ligger bakom varje deletapp. Det behöver absolut inte vara
på elitnivå (även om det är motiverande i tv). Utan den här ansträngande motionären
som försöker få livet att gå ihop med familj, vänner och träning. Att
identifiera mig med andra motionärer känns riktigt bra – så länge som jag själv
har ett mål framför mig hihi.
Att få möta
likasinnade på tävlingar innan/under/efter är en underbar känsla där det enda
vi har gemensamt är deltagandet i samma tävling – och det är stort. Det är så
jag skapar nya bekantskaper: Gemensamma aktiviteter flera kan delta i och därmed
bli inspirerade av träning, prylar av högsta nördrank och härliga historier om
ena meriten efter den andra. Löpning förenar människor.
Jag minns
självklart när jag för cirka två år sedan började med vad jag då kallade för barfotaskor
(numera vill jag använda fotriktiga skor). Att kliva in i Freefoot-butiken i Göteborg
gjorde en sådan stor skillnad för mig och mina tankegångar angående min
löpning. Från och med den dagen har jag sett fram emot att efter två år känna
mig klar med ”uppvärmningen” med fötternas styrka. Med alla kurser via Freefoot som jag gått känner jag verkligen att jag lyckats med just detta. Genom att jag
imiterat andra, läst om andra löpare och sett videor om fenomenet ”barfotalöpning”
har jag förstått att kroppen klarar så mycket mer – det finns alltid (längst
inne) 25 % mer att ge. En fantastisk resa och en värdefull sådan.
Två år senare är
jag redo för mitt sjätte Göteborgsvarv (18/5) och därav mitt andra i mina
underbara skor. Jag ser fram emot alla nya bekantskaper jag lär känna, och de
gamla [bekantskaper] jag träffar på denna stora mötesplats. Jag längtar
redan!
Ses där,
Rickard
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar