#19MB Lååångsamt - En anledning till att inte ge upp

Bäckefors bruk - en stabil grund - från 1800-talets början.

Tillbaka till de sju vanorna som hjälper till att bygga en stabil grund så att jag kan njuta mig i mål istället för att stressa mig! Vill man komma någonstans genom att njuta sig fram då är det bäst att hitta enkla vanor som stärker en i alla lägen. Jag och mina fötter vill ju gå med kraft och frihet när jag nu är så lyckligt lottad att jag hittat FreeFoot! Jag fann att Medveten Andnings sju vanor hjälper mig i allt möjligt och omöjligt i vardagen -  så även på min fotresa. Det är med stolthet och glädje jag här presenterar min goda vän Långsam.

Långsamt kommer vi till själva kärnan

När du valt att lära dig mer om hur en god andnings principer även kan hjälpa dina fötter och rörelse så kommer Långsamt  att bli en ytterst välkommen medresenär på dina steg i livet.

Repetition: 

Vana ett - Näsan och stortårna:  Att uppmärksamma stortårnas riktning och se till att de får vara det stöd de är ämnade att vara, är en skön känsla. Det skiljer stort mot att bara kasta fram fötterna utan tanke på hur ens stöd i livet placerar sig under kroppens tyngd. Vi har osynliga stödpunkter under våra fötter som hjälper oss att få kraft i steget. Att låta näsan vara chefen när du går är kanske en ny erfarenhet – men gör att du med varje promenad stärker både din uthållighet och skyddar dina lungor från diverse otyg. Gå inte fortare än att du hinner näsandas. (Problem med det? Gå lååångsammare.) Och du kanske inte längre behöver kånka med dig en vattenflaska – om du nu förut varit munandare. Mer om den första vanan hittar du i denna länk.

Vana två – Diafragman: Ungefär på mitten av dig sitter en enorm kraft som många huvudfotingar gärna glömmer – men som på många sätt överraskar. Om och när du tar dig tid att hitta den. När du lagt om till näsandning i alla lägen (utom om du blir jagad av en blodtörstig björn eller måste vinna ett lopp) är det troligt att du också stiftat bekantskap med din diafragma eftersom den mer eller mindre är parkopplad med näsan. Med ditt andetag in genom näsans smala luftrör når luften längre än med munnens vida rör, ja, hela vägen ner i lungornas botten - med diafragmans draghjälp. Inlägget om andra vanan hittar du här i länken.

Vana tre - Min vän Långsam 

Långsamt flytande vattendrag, Bäckefors, Dalsland.

Det är när du går långsamt som du riktigt får tid att känna att du får grepp mot marken. Det där är väl självklart, gissar jag att du tänker. Men om du sen lägger till att gå barfota och långsamt - då blir det känsla av. (Närhet med jorden är något speciellt, det har du säkert märkt av. Många älskar det, däribland jag, som tycker att det känns lugnande för både kropp och själ.)  Skor eller inte - som jag skrev i första vanan -låt tårna få sin plats!

Innan du går iväg: Testa gärna att ställa dig med fötterna höftbrett isär en stund, rak och stilla, innan du ger dig iväg. Känner du hur punkterna liksom suger dig fast mot underlaget, då är du redo för nästa del: Ta med dig andningen. Försök att hitta diafragman och kom ihåg att le. Lättare hänt än du tror, när man hittar sin glada andningsmuskel - som också ler inuti magen, från sida till sida! Du får se om det händer dig också.
    Andas nu ut långsamt samtidigt som du tar det första steget. Det är när du andas ut så där långsamt som du känner att du hinner njuta av varje steg du tar - och det är också då, mitt i din utandning, som det stora händer som inte många vet om: Hjärtslagen lugnar ner sig! Och i varenda andetag du tar - in, alltså -  ökar dina hjärtslag. Ska det vara så? Och varför?

Kärleksstigen - farlig utan skyddsräcke! 

Du kan känna hur det ligger till genom att lägga ett par fingrar på halsens sida där halsartären går eller på insidan av din handled - där strålbensartären finns på tumsidan. Slappna av och tryck in handen lite så att fingrarna känner pulsslagen och ta några andetag så kanske du känner skillnaden. (Är man ovan är det inte alldeles lätt så du får i så fall helt enkelt tro mig.)

 Att det skiljer sig gör att du alltså har möjlighet att med andningen påverka både ditt blodtyck - och det autonoma nervsystemet! Låter inte det fantastiskt?! Genom att andas låååångsamt ut försätter du din kropp i vila -med detta enkla "knep" lockar du fram lugn-och-ro-systemet (parasympaticus). Det är då som återhämtning och läkning sker, och i det tillståndet är du som starkast också!
 
 Vill du vara ditt starkaste någon gång så satsa på utandningen! Detta gäller både fysiskt och mentalt! Du blir lugn, kraftfull och dessutom är den långsamma utandningen smärtlindrande! Nu är du väl supermotiverad att ta långsamma steg på utandning? Men hur gör man? Lugn - det kommer!

Farligt, farligt!

När du andas in däremot, sätter du igång stressen i kroppen. Den är livsviktig att ha när du ska smita från en farlig situation eller ytterst gärna vill komma i täten på en tävling. Stressen gör dig snabb och pigg och med snabba andetag kommer du fram fortare än kvickt! Men det här läget är - och ska vara - kortvarigt. Att springa ifrån rytande björnar hela dagarna eller andas som om man sprang en kortdistanstävling hela tiden är oerhört slitsamt för kroppen som aldrig får återhämta sig. Det tar på både hjärta och hjärna - så spara på krutet tills det gör mest nytta!

För att komma igång vill du kanske göra som jag, gå och räkna steg på förlängd utandning: 

Många ben men klokt långsam ändå!

Räkna ett och två -  medan du går dina steg på inandning  - och tre, fyra, fem och sex steg på din utandning. Och gärna sju steg och åtta i utandningspausen. Innan du släpper in ny luft. 
Börja om. Tänk på att göra det avslappnat, 
tänk på axlarna, på rynkan i pannan, 
käkbenet och var avslappnad i benen när du sätter ner fötterna. Inga kommmandosoldatsteg!

Gör du som jag kan det hända att du med en sådan gång känner att den är så meditativ att du inte vill gå in igen. (Jag lovar att försöka förklara varför kan bli så lite längre fram i de sju vanorna, mot att komma i mål njutande.)

Det kan också hända att du får lite nya glada bekantskaper längs promenaden - för jag hittade verkligen min diafragma och kom på mig med att jag gick där och bara log och log och log så det säkert såg helt fånigt ut! Men skönt var det och avslappnande och stärkande. När den långsamma gången övergick i jogging då kändes det som om jag svävade och munnen var i ett konstant leende ... Detta kallas - med eller utan leende - för lågintensiv träning. Du slipper (troligen) träningsvärk och du får en riktigt snabb återhämtning! (Jag gick relativt otränad en hel maraton en dag - hade inte minsta ont. Gick med Frefoot /Joe Nimble-skor - 3/4 av tiden och kände inte ett dugg dagen efter - men tröttare än tröttast de sista kilometerna den dagen.)

Vandra är härligt - Andningsvandra är ännu bättre!
Munnen stängd - du ser det, va?

På tal om utandning: Du har väl sett hur människorna gör som hugger sönder sten med bara händerna? Det sker på utandning, helt klart. Diskus kastas iväg på utandning och allt som kräver hela din kraft - mentalt eller fysiskt - det ska ske ske, för bästa resultat, på fokuserad utandning.

Tills vi ses igen - motstå frestelsen att gå för fort fram - det går inte snabbare. Det är bara tillfälligt och det bygger inte upp. Och visst är det bygga upp säkert och hållbart du vill? Lita på näsan! Den långsamma promenaden med näsan som chef - den är säker, den är stark och den varar!

Ps1! När du ska sova har du också användning för din andning: Lägg handen över din högra näsborre och andas ut genom vänster. Sakta och lugnt. Zzzzzz Zzzzzz... och när du vaknar rör  fötterna i cirklar så att lederna blir mjuka - medan du andas långsamt .... hur var det nu? Ut, var det ja! Lååångsamt ut! Gäller nästan jämt. Alltid när något är tungt - fysiskt eller mentalt. Vilket redskap, alltså! Alltid redo.

Ps2! Jag måste tillägga denna lilla häftiga episod som är ett hårt bevis för mig om den långa utandningens förträfflighet.
   Om du skulle  någon dag vara ute en vacker dag i korta byxor kortärmad tröja - och gallra bort ogräs i hemsk vildmark som ska bli odlingsmark - och du råkar  fastna med foten i en trädrot och falla rakt ner i en präktig nässelhög - eller enorma björnbärssnår...  Eller som jag i en fantastisk kombination av bäda:  KOM IHÅG ATT ANDAS LÅNGSAMT UUUUUUUT! För allt i världen glöm inte det!

Brännande nyttigheter.

Din kropp är en fantastisk apparat och du är den som bestämmer över den. Det lärde jag mig mycket om den gången när jag låg där på rygg mitt i långa taggiga björnbärsrevor och brännande nässelblad. ONT, det gör ont, kände jag (men sjöng gjorde jag verkligen inte) och fick lite panik när jag inte fattade hur jag skulle ta mig upp ur detta hav av stickiga elände på rot. Då fick jag som en uppenbarelse Andas uuuuut. Åh, du kan inte tro det, och jag antar att du inte vill testa för sakens skull, men den skillnad detta andetag gjorde var mirakulöst. Efter några sådana fick jag styrka i benen och vred mig upp. Och glädjen jag kände var enorm - jag kom upp utan problem bara för andningens skull. Sånt måste upplevas! Nåväl - smutsig, riven och blodig var jag och förväntade mig en miljon svullnader över armar och ben efter nässlorna. Men jag tvättade av mig, andades lugnt och långsamt så fort jag kom på det och när kvällen kom hade jag kanske sju, åtta små upphöjda nässelminnen. Som inte besvärade mig. Ja, och så alla rivmärkena. Detta är för mig en levande illustration om hur parasympatiska systemet slår igång, läker och lugnar - bara man sätter igång den med andningen.

PS 3! Med långsamhet i andningen och fria steg får du ut blodet där du vill ha det, du lugnar ner en stressad hjärna, ser klarare och löser problem lättare. Så orkar du inte, fattar du inte eller kan du inte - GE INTE UPP! Hjärnan behöver syre och med mjuka steg och en långsam uuuutandning kommer du fram. Utan stress men med desto mer njutning!

NU är du väl övertygad, inte sant? Långsam är din vän också, jag lovar!

På glad fot och på återseende om du vill, hinner och kan!
Madeleine



--- --- --- --- --- --- --

Bästa länkarna:
www.freefoot.se- för hållbara steg livet ut!
https://www.freefoot.se/product/nimbletoes - inte dem jag gick med - men andra som jag inte hittar
www.medvetenandning.se - syre till cell - det är där du får detaljerna om hur du fungerar!
https://www.medvetenandning.se/artiklar/medveten-andning-traning-okar-prestation/ - det där med lågintensiv!
www.tavarlig.se - Alltid på jakt efter det enkla och starka. Tavarliga vill vi väl alla vara? Har en brinnande önskan att hinna med att samla alla de bästa tipsen för ett gott och hållbart liv här. 
https://www.facebook.com/groups/1297836373572203/ Andningspuff - gruppen på Facebook där jag ser till att du får en liten daglig puff i rätt riktning. Syre till cell - så enkelt är det . När allt funkar som det ska, alltså.